Besvär i axlar, armar och rygg är vanligt bland städare. Besvären kan till exempel orsakas av
Fallolyckor står för nästan hälften av arbetsskadorna bland städare. Fall beror oftast på att golven är hala eller att man snubblar i trappor.
Påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser är inte ovanligt vid städarbete. Arbetsställningar och arbetsrörelser som ger höga belastningar på kroppen är de som sker i framåtböjt eller vridet läge. Det kan till exempel vara när man måste komma åt under möbler, eller när badkar ska rengöras och sängar bäddas. Dåligt anpassade städredskap kan också ge onödiga påfrestningar.
Att bära material eller hinkar långa sträckor eller i trappor är också påfrestande. Det är bättre att dra eller rulla tunga föremål. En sopsäck som väger mycket ska inte lyftas manuellt. Även våttorkning är ett tungt arbete, som orsakar påfrestningar på muskler och leder men även på cirkulationsorgan. Det bör därför undvikas vid normal städning. Man bör också undvika våttorkning eftersom det kan leda till fuktskador i byggnaden.
Rörelser som inte är direkt påfrestande kan orsaka besvär i längden. Vid städarbete är det vanligt att likartade rörelser upprepas ofta och under en längre tid, till exempel vid moppning och fönsterputs. Det innebär att vissa muskelgrupper och leder utsätts för en stor belastning om de inte får möjlighet att vila och återhämta sig.
Arbetssjukdomar bland städare kan också bero på sociala och organisatoriska faktorer. Mycket arbete ensam utan sociala kontakter, särskilt om man känner sig otrygg, kan bidra till upplevelser av stress. Att tiden inte räcker till för att utföra ett gott arbete kan också bidra till upplevelsen av stress. När kraven blir övermäktiga, det vill säga när kontrollen, stödet och återhämtningen saknas, och vi saknar erfarenhet av eller kunskap att hantera situationen, kan det leda till fysiska, psykiska, beteendemässiga och tankemässiga/kognitiva besvär. Effekten av stress påverkar inte bara den enskilda arbetstagaren utan kan också få återverkningar på en grupp och i en organisation.
Källa: Arbetsmiljöverket